Spraybehållaren
- Historien om en praktisk förpackning
Sprayer, kom först ut på marknaden under 1920-talet. På 30-talet patenterade Erik Rotheim en behållare under tryck och en ventil som kunde släppa ut innehållet i behållaren. Under 30-talet togs flera patent
på olika drivgaser såsom kolväte, haloner, freoner. Dessa blandades ut med olika lösningsmedel som t.ex. metylenklorid. Den första komersiella produktionen av sprayburkar startades i mitten av 30-talet, i Norge.
Massproduktionen av sprayburkar inleddes i USA under andra världskriget. Det var i Stillahavsregionen som problem uppstod för soldaterna när de angreps av insekter. Den första prototypen "Bug bomb" togs
fram 1941 av L. D. Goodhue och Sulivan. Drivgasen i Bug bomb-sprayen bestod av freon. Ett kontrakt med US Army ledde till att 50 miljoner "Bug bombs" tillverkades och förbrukades av amerikanska soldater under
andra världskriget.
1946 kom de första komersiella sprayburkarna i USA. Det var modifierade ölburkar och vid denna tid startade även produktion i stora mängder av plastventiler till dessa sprayburkar. Man
reducerade trycket i dessa sprayburkar genom att mixa Triklorfluormetan (CFC 11) med Freon (CFC 12). Idag vet vi bättre.
Freon påverkar ozonlagret i atmosfären negativt och förbjöds som drivgas i
sprayburkar under 70-talet. Freon ersattes av bland annat propan/butan (gasol). Detta är en mycket explosiv och brandfarlig gas, men den är accepterad av svenska myndigheter som drivgas i sprayer.
1979 gick Pol-Dynamic AB ett steg längre och ersatte propan/butan med
luft som drivgas.